Tänk vad en vecka i ett kloster i södra Frankrike tillsammans med tusen tyska människor kan göra susen för själen. Lämnade Sverige i ett misserabelt tillstånd, dumpad och med en känsla av otillräcklighet, men så fort bussen började närma sig den gröna kullen där Taizé ligger kunde jag helt enkelt inte vara ledsen längre.
En vecka med Gud och tyskar kunde inte komma lägligare!! Ron i Taizé är det bästa jag vet och jag hoppas jag fick med mig lite hem också. Jag vet inte om jag orkar ge er någon ordentlig reseskildring, men om ni är väldigt intresserade så är det inte förbjudet och fråga efter en.
Nu är första veckan i skolan efter lovet snart slut, passande nog har vi nyss påbörjat ett nytt område om religion, så jag kände mig väl förbered. Det handlar mycket om att jämföra de olika världsreligionerna på ett objektivt sett, vilket jag tycker ska bli väldigt intresant och nästa vecka ska vi skriva en artikel om ett passande ämne, taggar för det nu.
Har även hunnit med att repa med en orkester i Härnösand. Vi ska nämligen spela en konsert i början av maj, 8 och 9 närmare bestämt, tillsammans med Nordiska kammarensemblen. Det är lite för svårt för mig egentligen, men jag gör mitt bästa och ska ligga i hårdträning nu för det vore väldigt kul om jag kunde fixa det mesta.
Nu ska jag plugga etik&livsfrågor och sen ska jag sova.
På återseende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar